tekst og lyd

Meitemark, lang fortelling

Meitemarken har fem hjerter

Nå skal du få høre noe rart. Det er ei fortelling om Jenny og Samir. De er mennesker. Så er det Katt og Hen. Hvor kommer de fra? Det veit vi ikke. De kom i et romskip. Det er helt rundt som ei kule. Det er av glass. Romskipet landa i et tre med et kræsj! Det var jo merkelig. Men det er noe som er enda rarere. Det er at Hen, altså Hen som kom med romskipet, Hen kan gjøre andre små. Veldig, veldig små. Så små at de kan gå inn i huset til meitemark!

Nå skal du få høre om da Jenny og Samir, Katt og Hen var ute en kveld det var mørkt. Det var stille. – I kveld må vi bli små, sa Hen. – Vi skal se på noe fint. Bli små! sa han.

De ble små. De ble så små som neglen din. Nei, som halve neglen på den minste fingeren. Jenny og Samir måtte klatre for å komme over små pinner på bakken. Foran dem var det noen store, brune klumper. – Vi gjemmer oss, sa Hen. – Vi gjemmer oss bak denne fine bæsjen.

– Er det bæsj fra en elefant, spurte Samir. Han ville ikke møte en elefant fra sirkus. Han var for liten.

– Nei. Fra en meitemark sa Hen. – Fra en stor meitemark som heter Lumbricus! Lumbricus terrestris. Den kan bli like lang som leggen din. Den dytter ut bæsjen sin. Det er den vi ser. Hysj! Nå kommer den!

Jenny kunne ikke se noe. Hun så ikke det sultne piggsvinet som sto rett bak dem heller. Hun så der Hen pekte. Det var et hull i bakken. Noe kom opp. Noe langt og spisst og brunt. Det var en meitemark. Den følte på bakken. Den kjente her, den kjente der.

– Den leter etter løv, sa Hen lavt. – Den vil spise blader som har falt ned fra trærne. De som er litt gamle og våte er best. Den tar gammelt gress også. Den liker at det er litt råttent.

– Hva er råttent?

– Har du sett et eple som er blitt brunt og bløtt? Det er råttent. Det går i stykker. – Se! Der drar den et blad ned i gangen sin!

Jenny så at den dro det store bladet ned i gangen. Litt og litt. Det ble borte. Kom! sa Hen. – Vi blir med!

– Nei, takk, sa Samir. – Jeg må hjem og rydde på rommet mitt. Det er veldig morsomt. Dere burde prøve en gang!

– Ikke tull, da, sa Jenny og hoppet etter Katt og Hen ned i hullet. Samir ville ikke være alene og løp etter. Ned i hullet. Ned i mørket.

Samir falt. Nedover og nedover. Enda lenger ned. Han kjente noe med beina. – Hei, ikke stå på hodet mitt, lo Jenny. De falt enda lenger. Samir tenkte på en film han hadde sett. Den var om Alice i Wonderland. Alice var ei jente som falt ned i et hull i jorda. Der var det en rar verden.

Så var de nede. Hen holdt fingeren foran munnen. Hen hadde fire briller i handa. Samir hadde ikke sett sånne før. Han fikk en. Det var ikke brilleglass. De så ut som to store stjerner. Var det kameraer? Det lyste blått lys ut av dem. – Marken merker ikke det blå lyset, sa Hen.

Samir snudde hodet hit og dit og lyste. De var nede i en tunnel som gikk bortover. Der lå den store meitemarken og spiste løv. Men så rart! Samir så inn i meitemarken! Han så tvers gjennom huden! – Jeg ser inn i marken, hvisket Samir. – Jeg ser inn i marken!

– Jeg vil se inni Samir! lo Jenny. – I dag kan vi bare se inn i meitemark, sa Hen.

Samir lyste. – Er det tau og kuler og pølser inni marken? spurte han.

– Nei, nei, sa Hen. – Se, marken har munn. Den har ikke tenner. Den kan ikke tygge med munnen. Den svelger maten.

– Jeg ser ei tjukk pølse rett etter munnen, sa Samir.

– Det er svelget, sa Hen. – Marken spiser mye og svelget blir fullt av mat. Så går den videre gjennom spiserøret.

– Jeg ser ei tjukk pølse til, sa Samir.

– Den første er en kro, sa Hen. Det er den første magen. Nå er den full av mat. Der blir maten bløt. Den andre magen rører på seg! sa Samir. – Er det noen der inne?

– Nei, det er tyggemagen som klemmer. Den heter en krås. Det er den tredje pølsa. Tygge-magen har sterke muskler. Den knuser maten. Det er litt sand der også. Maten blir suppe. Suppa går videre i tarmen. Tyggemage! tenkte Samir. – Smart å ha når du ikke har tenner!

– Fugler har heller ikke tenner, sa Jenny.

– Det er sant. Men de har kro og krås!

– Meitemark og gås – kro og krås, sa Jenny.

Jenny lyste. – Hva er de fem ringene der? spurte hun.

– Det er fem hjerter, sa Hen. – De ser ut som fem ringer.

– Har den nese? Puster den? Har den lunger til å ha luft i?

– Nei, den har ikke nese, kan ikke puste, har ikke lunger. Men den må ha oksygen som vi. Oksygen er i lufta og i vannet.

– Er den en fisk?

– Nei, den har mange små hull i huden. I vannet er det oksygen. Oksygenet i vannet går inn i huden gjennom de små hullene. Blodet tar oksygenet med seg til kroppen.

– Da liker den vann, da?

– Ja, den må ha det fuktig. Den dør når det er tørt.

– Bor det meitemark i ørkenen? sa Hen.

– Jeg gjetter nei, sa Jenny. – Hva er den ballen der, sa hun. Hun lyste med brillene på en lys klump.

– Det er hjernen. Marken har hjerne og nerver. Den kan kjenne varmt og kaldt, og lys og mørke og lukt. Og den kan kjenne god mat. Den merker at jorda rister litt når det kommer noen. Den trekker seg fort sammen, kryper vekk og gjemmer seg.

– Hvorfor er den stripete, spurte Samir.

– Du ser mange ledd. Marken kan strekke ut noen ledd. Den kan klemme sammen noen ledd. Du ser det når marken kryper bortover. Tjukk, tynn, tjukk, tynn.

– Har den ikke bein?

– Nei, den har børster. Den har åtte børster på hvert ledd. Den holder seg fast med børstene. Den er en børstemark. Hvis det kommer en fugl og tar den i nebbet, kan marken holde seg fast i gangen sin. Den har sterke muskler. Men noen ganger er fuglen sterkest.

– Er alle meitemarker like inni? lurte Jenny på.

– Ja.

– Liker de den samme maten?

– Nei. Denne marken liker best visne blader fra trærne, litt røtter og vissent gress som ligger på bakken. Den drar maten ned i gangen sin og spiser den der. Denne marken heter stor-meitemark. Andre meitemark liker best å spise jord. De spiser seg bortover. Det gjør grå-meitemarken.

Samir så seg omkring.

– Har denne marken bare én gang?

– Ja. En gang langt nedover. Den kan bli tre meter dyp. Den gnir veggene inn med spytt og bæsj. Da blir de harde. De kan vare i mange år. De blir ikke ødelagt så fort. 12 år er helt vanlig. Kanskje marken lever i åtte år. Så dør den. Da kan en annen mark bo der. Noen ganger er 30 år gamle!

Den lager et hvile-rom nederst. Den sover som en bjørn i et hi. Før den sovner, tar den et løv-blad på bakken og tetter inngangen med det. Den ligger i dvale om vinteren. Vi er i hvilerommet nå.

Samir lyste på noe som liknet på en liten ballong.

– Der ligger eggene, sa Hen. – To mark kan legge seg ved siden av hverandre og gi sperm til hverandre. Begge to har sperm. Begge to har egg. Sperm blander seg med egg. Da kan det bli nye små meitemark.

– Det rosa beltet, da? spurte Jenny og pekte på marken.

– Det rosa beltet lager en pose som eggene kan være i, sa Hen. – Posen heter en kokong. Marken tar av seg posen. Etter noen uker kommer små mark ut. Stormeitemarken som vi ser nå, parer seg i gangene nede i bakken. Da ligger kokongene i jorda.

Jenny lente seg fram. Hun ville se nøyere på det rosa beltet. Da falt hun. Det var skolissa som hadde løsnet. Hun tråkka på den. Hun falt oppå marken. Hun mista stjerne-kamera-brillene med det blå lyset. Det blå lyset mitt! ropte Jenny. – Hysj! ropte Samir høyt. Han måtte jo rope høyt når Jenny ropte så høyt. – Hysj!

Marken skvatt, trakk seg sammen, strekte seg ut og krøp i full fart oppover i gangen sin og ble borte. Helt vekk. Hen, Jenny, Samir og Katt klatra etter. Det var vanskelig. Det var litt glatt. Det var bratt. Men gangen raste ikke sammen over dem. Veggene var sterke. Samir vart glad for at han ikke var bakerst. Katt var bak han.

De kom opp. De så stjernene på himmelen. På gresset sto et stort dyr med pigger. Et dyr som liker kjøtt. – Så stor som en elefant! hvisket Samir. – Det er vi som er små, hvisket Jenny. De ble ikke spist. For piggsvinet spiste noe annet. Noe annet som den likte veldig, veldig godt. Du gjetter det kanskje? Du gjetter at det var langt og brunt?

– Bli stor! sa Hen. De ble store. Hen fikk stjerne-kamera-brillene med blått lys. Tre stykker. Jenny sine lå igjen i hvilerommet til marken. – Tenk om noen finner dem, sa Samir. – En gang noen graver i jorda og sår frø.

Kanskje en ny Lumbricus terrestris tar dem på seg, sa Jenny. – Og kommer til deg om natta og lyser på tarmene dine!

– Nei, nei, sa Samir. – På rommet mitt er det alltid veldig, veldig tørt! Nå går vi hjem.

Og det gjorde de. Piggsvinet tygde hjerter, kro og krås og hadde det fint lenge.

دودة الأرض لها خمسة قلوب

الآن ستسمع شيئا غريبا. إنها قصة عن جيني وسمير. وهم من البشر. ثم أيضا كات وهين. من أين جاؤا؟ لاندري. جاءوا في مركبة فضائية شكلها دائري كأنها كرة زجاجية. هبطت سفينة الفضاء وإصطدمت بشجرة ! كان شيئا غريبا. ولكن هناك ماهو أكثر غرابة. هو أن هين، الذي وصل على متن مركبة الفضاء، يمكنه أن يحول الأشياء إلى حجم صغير،صغير جدا جدا. بحيث يمكنهم أن يدخلوا إلى بيت ديدان الأرض!

الآن ستسمع لما حدث لجيني وسمير وأيضا كات وهين عندما كانوا في الخارج مساء يوم مظلم، كان هناك صمت يخيم على المكان. هذا المساء علينا أن نصبح صغارا، قال هين. سنشاهد شيئا جميلا. كونوا صغارا ! قال هين.

تحولوا صغارا، صاروا صغارا مثل ظفر الأصبع، لا، بل مثل نصف ظفر الأصبع الصغير. جيني وسمير عليهما أن يتسلقا لكي يعبرا فوق عود صغير ملقى على الأرض. أمامهم يوجد شيئ كبير، كتل بنية.ـ علينا أن نختبئ، قال هين. فلنختبئ خلف هذه الفضالة الجميلة؟

ـ هل هذه فضالة فيل، سأل سمير لايريد أن يصادف فيلا خارجا من السيرك، فحجمه الآن صغير.

ـ لا بل هي من دودة الأرض! قال هين، من دودة أرض كبيرة إسمها ليمبريكيس (السيلومية)! ليمبريكيس تغيستغيس Lumbricus! Lumbricus terrestris . يمكن ان تكون طويلة مثل ساقك. إنها تدفع فضلاتها. ذلك هو مانراه. أصمت! إنها قادمة!

جيني لا تستطيع رؤية أي شيء، لم تر أيضا ذلك القنفذ الجائع الذي يقف خلفهم ،كانت تنظر فقط في الإتجاه الذي يشير إليه هين, كانت هناك حفرة في الأرض، شيئ ما يصعد منها، شيئ طويل و نحيف وبني. إنها دودة الأرض. لقد شعروا بها على الأرض أحسوا بها هنا وهناك.

ـ إنها تبحث عن الأوراق. قال هين بصوت منخفض. ـ تريد أكل الأوراق التي سقطت من الأشجار. الأوراق القديمة والمبللة هي المفضلة عندها، تأخذ كذلك العشب المتعفن . تحب أن يكون فاسدا قليلا.

ـ مامعنى فاسد؟

ـ- هل سبق لك أن رأيت تفاحة تحول لونها إلى بني وأصبح شكلها ناعم؟ إنها فاسدة. وقد تتحلل أجزائها. ـ أنظروا! إنها تجر ورقة وتدخلها في ممرها (نفقها) !

جيني رأتها وهي تجر ورقة كبيرة إلى داخل النفق حيث بدأت تختفي شيئا فشيئا إلى أن إختفت نهائيا.

تعالوا ! قال هين . لنلحق بها !

ـ لا، شكرا، قال سمير. ـ سأعود إلى البيت وأرتب غرفتي ، إنه شيء ممتع.عليكم أن تجربوا ولو لمرة واحدة!

لا تمزح إذا ! قالت جيني ثم ركضت خلف كات وهين ودخلت الحفرة. سمير لايريد أن يبقى لوحده لذلك ركض خلفهم ودخل في الحفرة المظلمة.

تدحرج سمير وتدحرج في داخل الحفرة ثم دخل إلى العمق، أحس بشيء ما عند رجليه. إنه رأس جيني. أهلا ، لا تقف على رأسي وضحكت جيني. ودخلوا أكثر في الحفرة. تذكر سمير أحد الأفلام التي كان قد شاهدها من قبل إنه فيلم أليس في بلاد العجائب. أليس هي فتاة سقطت في حفرة في الأرض لتجد نفسها في عالم غريب.

وهكذا وصلوا إلى الأسفل. وضع هين أصابعه على فمه. كان هين يمسك بأربع نظارات. لم يسبق لسمير أن شاهد مثلها من قبل. حصل على واحدة. ليست نظارات زجاجية ، شكلها مثل نجوم كبيرة. هل هي آلات تصوير؟ ينبعث منها ضوء أزرق. الدودة لاتنتبه إلى الضوء الأزرق، قال هين.

أدار سمير رأسه هنا وهناك وسلط ضوء نظاراته. كانوا في ممر طويل. هناك كانت دودة الأرض جاتمة وتأكل الأوراق. لكن هذا شيئ غريب! سمير نظر داخل الدودة! إنه شاهد ما تحت جلدها! أنا أرى داخل الدودة. همس سمير. ـ أنا أنظر داخل الدودة!

ـ أريد أن أرى داخل سمير! ضحكت جيني. ـ اليوم نستطيع فقط رؤية داخل دودة الأرض، قال هين.

أضاء سمير بنظاراته. ـ هل توجد حبال وكرات ونقانق داخل الدودة؟ سأل سمير.

ـ لا،لا قال هين. ـ أنظروا، الدودة لديها فم. وليس لها أسنان. لا تستطيع المضغ بفمها، هي تبلع الأكل.

ـ أرى نقنق كبير خلف فمها. قال سمير.

ـ لقد بلعتها، قال هين. الدودة تأكل كثيرا والبلعوم يصبح ممتلئا بالطعام ثم يذهب عبر المريء.

أرى نقنقا آخر كبيرا. قال سمير.

ـ الأولى هي حانة، قال سمير. هي المعدة الأولى . الآن هي ممتلئة بالطعام. هناك يصبح الطعام ناعما.

ـ المعدة الثانية تتحرك! قال سمير.هل يوجد شيء بداخلها؟

ـ لا، إنها المعدة الماضغة، هي التي تهضم الطعام. وتسمى الكشكشة. إنها النقنق الثالث. المعدة الهاضمة أو الماضعة تتوفر على عضلات قوية. إنها تطحن الطعام. يوجد بها كذك بعض الرمال. الطعام يتحول إلى شربة ، والشربة تواصل طريقها نحو الأمعاء.

المعدة الماضغة! فكر سمير. شيئ جميل أن تكون معدة ماضغة عندما لا تكون أسنان!

ـ الطيور ليس لها أسنان كذلك. قالت جيني.

ـ هذا صحيح. لكن عندها مريئ يخزن الطعام قبل ذهابه إلى المعدة!

ـ دودة الأرض والبط ـ مريء ومعدة. قالت جيني.

أضائت جيني و سألت ماهي تلك الخواتم الخمسة ؟

ـ إنها خمسة قلوب. قال هين. ـ تبدو كأنها خمسة خواتم.

ـ هل عندها أنف (خشم) ؟ هل تتنفس؟ هل عندها رئة لإدخال الهواء؟

ـ لا، ليس لها أنف، لاتتنفس، وليس لها رئة.

لكن تحتاج إلى أكسجين مثلنا. الأكسجين موجود في الهواء والماء.

ـ هل هي سمكة؟

ـ لا، عندها الكثير من الثقوب الصغيرة في جلدها. يوجد أكسجين في الماء. هذا الأكسجين الموجود في الماء يدخل إلى الجلد عبر تلك الثقب الصغيرة. يقوم الدم بنقل الأكسجين إلى الجسم.

إذا هي تحب الماء ؟

ـ نعم، لابد أن تكون رطوبة وإلا فهي تموت إذا كان جفاف.

ـ هل تعيش دودة الأرض في الصحراء؟

ـ خمنوا ! قال هين.

ـ أنا أخمن وأقول لا، قالت جيني. ـ ماهي تلك الكرة؟ ـ قالت جيني. ثم أضائت بنظاراتها على كتلة مضائة.

ـ إنه الدماغ. الدودة عندها دماغ وأعصاب.هي تحس بالحرارة والبرودة. وتميز بين الضوء والظلام. وتستطيع الشم وتتذوق الطعام الجيد. وتشعر بإهتزاز الأرض وعندما يمر أحد بجانبها تنسحب بسرعة وتزحف بعيدا ثم تختبئ.

ـ لماذا عندها خطوط؟ سأل سمير.

ـ أنت تشاهد مفاصل عديدة. الدودة تتمدد بدون حاجة إلى مفاصل. هي تستطيع ضم بعض المفاصل مع بعضها.تلاحظ ذلك عندما تحبو الدودة بعيدا. سميك، رقيق،سميك،رقيق.

ـ أليس لها عظام؟

ـ لا، لها شويكات، عندها ثمانية شويكات في كل مفصل، هذه الشوكيات تمكنها من الإلتصاق، هي دودة مشوكة. عندما تلتقط بعض الطيور بمنقارها الدودة ، فإنها تتمسك بالأرض بسبب عضلاتها القوية. لكن أحينا تكون الطيورأقوى منها.

ـ هل جميع ديدان الأرض تتشابه في تكوينها الداخلي؟ تساءلت جيني.

ـ نعم.

ـ هل تحب جميع الديدان نفس الطعام؟

ـ لا. هذه الديدان تفضل الأوراق المتعفنة قليلا. والعشب المتعفن الموجود على الأرض. هي تجلب الطعام إلى داخل ممراتها وتأكله. هذه الدودة تسمى الدودة الكبيرة. بقية أنواع الدود تفضل أن تأكل التراب. تأكله كله وهذا يعطيها اللون الرمادي.

سمير ينظر حوله.

ـ هل هذه الدودة لها ممر واحد فقط؟

ـ نعم. ممر واحد طويل وعميق, قد يصل عمقه إلى ثلاثة أمتار. هي تحصن جدار الممر بلعابها وفضلاتها. فيصبح صلبا. ويمكن أن يستمر لسنوات عديدة. لاينهار بسرعة. لمدة 12 سنة شيء عادي. ربما تعيش الدودة لثماني سنوات. ثم تموت. ويمكن لدودة أخرى أن تسكن في تفس المكان. بعض الممرات تبقى حتى 30 سنة.

إنها تصنع غرفة إستراحة في الأسفل. تنام كما ينام الدب في مخبئه. قبل أن تنام تأخذ ورقة الشجر وتفترشها على الأرض وتجعل الممر ضيقا. ثم تدخل في فترة النوم طوال فترة الشتاء. نحن الآن في غرفة الإستراحة.

سمير سلط الضوء على شيئ يشبه البالون.

ـ هناك يوجد البيض، قال هين. ـ تلك هي النطفة. قال هين.

ـ يمكن لدود تين أن تنام بجنب بعضهما البعض ويعطياني النطفة لبعضهما, كلاهما عندهما نطفة وكلاهما عندهما بويضة. النطفة تختلط بالبويضة عندها يمكن أن يصبحا ديدات صغيرات.

ـ وماذا عن الحزام الوردي؟ سألت جيني.

ـ الحزام الوردي يصنع غشاء تجتمع فيه البويضات. قال هين. ـ الكيس يسمى الشرنقة. الدودة تترك الغشاء. وبعد عدة أسابيع تفقص منه ديدان صغيرة.

الدودة الكبيرة التي نشاهدها الآن تتزاوج في الممر في أسفل الأرض. هناك تنام الشرانق في الأرض.

إنحنت جيني إلى الأمام. تريد أن تنظر جيدا إلى الحزام الوردي. عندها سقطت. لقد إنحل رباط حذائها وتعثرت فيه. لقد سقطت على الدودة. وفقدت نظاراتها التي تشبه كاميرا على شكل نجمة ولها ضوء أزرق. صاحت جيني أين ضوئي الأزرق. ـ إخرسي ! صاح سمير بصوت عال. كان عليه أن يرفع صوته عندما صاحت جيني بصوت عال. إخرسي !

أحجمت الدودة وإنكمشت ، تمددت وتسللت بسرعة كبيرة داخل ممرها ثم إختفت. إختفت تماما. تسلق خلفها هين وسمير وجيني ، كان الأمر صعبا، كان هناك تزحلق ومنحدر. ومع ذلك فالممر لم يسقط. لأن الجدران كانت صلبة. كان سمير سعيدا لأنه لم يكن الأخير، كانت كات خلفه.

صعدوا إلى الأعلى. شاهدوا النجوم في السماء. فوق العشب يقف حيوان ضخم وفوق ظهره مسامير. حيوان يحب اللحم. ـ ضخم مثل الفيل! همس سمير. ـ بل نحن الذين حجمنا صغير. همست جيني. لن تؤكلوا . فالقنفد أكل شيئا آخر. شيئا آخر يحبه كثيرا. إنه لذيذ جدا. ربما قد تخمن ذلك ؟ تخمن بأنه كان طويلا وبنيا؟

ـ كونوا كبارا! قال هين. فأصبحوا كلهم كبارا. جمع هين كل نجوم كاميرا النظارات ذات الضوء الأزرق. ثلاثة قطع. أما نظارة جيني فقد ضلت في غرفة إستراحة الدودة. ـ تصور لو يجدها أحد. قال سمير. ـ عندما يقوم أحد بحفر الأرض لزرع البذور.

قالت جيني ربما خراطين تيريستريس جديدة تأخذها وتنظر بها. - وتأتيك ليلا وتضيء على أمعائك!

ـ لا، لا، قال سمير. ـ غرفتي دائما جافة، جافة جدا! الآن نذهب إلى بيوتنا.

وعادو إلى بيوتهم. القنفد مضغ القلوب، الحانة والكشكشة، وكان لطيفا لفترة طويلة.

Gooryaan dhuleedku shan wadne ayuu leeyahay

Hadda waxad maqli doontan sheeko yaab leh oo ku saabsan Jenny iyo Samir. Wa bini aadam. Dabadeed Katt iyo Hen. Xagay ka yimaadeen?Ma garanayno.

Waxay ku yimaadeen Qamara sanaaci. Wuxu u wareegsan yahay sida kubbada. Wuxu ka samaysanyahay quraarad.

Qamra sanaacigi geedka dushisi ayu isntu duqeeyay ku so dul degay.

Waa arrin layaab leh, waxa kasii yaab badan. Hen aya, hada Hen oo la socday qamra sanaacigi, Hen wuxu samayn kara in u dadka ka dhigo wax yaryar oo aad u yaryar. Si ay godadka dhulka hoostiisa ee ay gooryaan dhuleedku ku noolyihiin ugeli karan.

Iminka waxaad maqli doonta markay, Jenny, Samir, Hen iyo Katt joogeen dibadda habeen mugdi ah. Sanqadhi ma jirto.

-Caawa waa in aynu yaryaraanaa, Hen baa yiri. – Wax fiican ba aynu arki doonaa. Yaryaraada! Ayuu yiri.

Way yaryaraadeen.Aad bay u yaryaraadeen oo leekaadeen cidideeda farta, waliba waxa aad moodaa in ay nuska faryarada cidideeda leekaadeen. Jenny iyo Samir waxa ay kor u fuuleen qori yar oo dhulka yaalay.

Hortooda waxa yaalay guntino wawayn oo midab bunni ah le. – Waa in aynu is qarinaa, Hen baa yiri. – Waxa aynu isku qarinaynaa xaarkan weyn ee fiican dabadiisa.

-Ma xaar maroodi baa, Samir baa weydiiyay. Ma doonayo in uu la kulmu maroodi weyn. Waayo isagu aad buu u yaryahay.

-Maya .Eee waa xaar gooryaan dhuleed! Hen baa yiri.

-Waa xaarkii gooryaan dhuleedka weyn ee la dhaho Lumbricus! Lumbricus terrestris.

Dhererkiisuna waxa uu leegaan kara lugtaada.Waxa u iska so cadaadinaya xaarkiisa. Waka aynu aragno. Aamusa! Waa kan soo socda.

Jenny waxba may arkayayn. Iyadu mabay arkayn xiddig dhuleedkan gaajaysan ee dabadooda taagan xita.

Waxay eegaysay halka Hen baa farta ku fiiqayay. Wuxu aha god ku yaala dhulka. Waxba ka so baxay.

Wax dheer oo fiiqan oo bunni ah. Waa gooryaan dhuleed. Dhulka ayuu u dareemeyay. Wu taabta halkan iyo halka baa.

-Waxa la yidhaahda løv ayuu Hen yidhi. Wuxu doonya inu cuno caleemaha ka soo daatay dhirta. Waxa uu cunaa caleemaha qoyan ee yara gaboobay.Doogga gaboobay ee yara qudhmayna wuu jecelyahay.

-Waa maxay qudhunku?

-Ma aragtay xabbad tufaax ah oo midab doorsoontay oo jilicday? Marka uu sidaa noqdo baa la dhahaa wuu qudhmay.

Wu jarjarma. -Eeg! xabbad caleena ayu usi jiidanaya luuqisi!

-Jenny waxay aragtay inu caleen wayn luuqisi tartiib tartiib uugula xarooday. Wu qarsoomay.

Ina keena! Hen baa yiri aynu ka dabatagnee.

-Maya mahadsanid, Samir baa yiri. – Waa in aan gurigii tagaa si aan u nadiifiyo qolkaygii.Waa arrin aad u xise leh.

Waa in aad idinkuna mar isku daydaan!

-Kaftanka jooji Jenny baa tiri markaasay kaga daba booday Katt iyo Hen godka gudihisa. Samir mu doonyn in u keli ahaado oo wu ka daba cararay. Hoos bay u galeen godkii madoobaa.

Samir godkii buu hoos ugu siibsiibtay, waxa uu dareemay in uu lugtiisu wax ku joogsatay- Jenny baa tidhi waryaahe, iyada oo qoslaysaa, ha igaga joogsan madaxa. Hoos bay godkii ugu sii dhaceen. Samir baa ka fekeray film uu bari hore daawaday oo la dhihi jiray Alice i Wonderland. Alice waxa ay ahayd inan ku jirtay filimka oo god dheer ku dhacday.Halkaas oo ay ku aragtay duni layaable.

Waxa ay gaareen halkii godka ugu hoosaysay. Hen baa farta saaray afka. Hen waxa uu gacanta ku hayaa afar okiyaale. Samir weligii muu arag okiyaalayaashan oo kale.

Hal xabbo ayu siiyay Samir, waxa la moodaa laba xidigood oo waaweyn. Ma kamarado ayaa? Iftiin buluug ah ayaa ka ifaya. – Gooryaanku ma dareemo iftiinka buluuga ah, Hen baa yiri.

Samir waxa uu, eeg eegay hareeraha isagoo ku ifinaya ilayskii. Waxa ay ku dhexjiraan luuq dheer oo hoose. Waxaa halkaa jiifa gooryaan weyn oo cunayaa caleemo. Laakiin waxa layaab leh Samir waxa uu arkaa uur ku jirta gooryaanka! – Waxaan arkaa gudihi gooryaanka, Samir baa hoos u yiri-.

Waxaan arkaa gudihi gooryaanka!

-Anna waxaan doonayaan in aan arko gudaha Samir! Jenny baa qoslaysa. – Maanta uurku jirta gooryaanka oo keli ah ayaynu fiirsanaynaa, Hen baa yiri.

Samir baa ilayskii ku ifiyay. – Ma xadhko, kubbaddo iyo bolse ayaa caloosha ku jira gooraanke? Ayu waydiyay.

-Maya maya ayu Hen yiri. – Eeg, gooryaanku af wuu leeyahay laakiin ilko malaha waxna ma calaalinkaro. Wuu liqaa uun cuntada.

-Waxaan arkaa bolse weyn oo gadaasha dambe ee afka fadhiya, Samir baa yiri.

-Waa hungurigiisii halkaasi, Hen baa yiri. – Cunto badan ayuu cunaa gooryaanku markaasay illaa hunguriga fariisataa.

-Bolse kale oo weyn baan arkaa, Samir baa yiri.

-Qaybta hore waa kiish, Samir baa yiri. Waa qaybta hore ee caloossha. Marka ay buuxsanto ayay cuntada jilcisaa.

-Qaybta dambe ee caloosho way dhaqdhaqaaqday! Samir baa yiri. – Ma waxbaa ku dhex jira?

- Ee waa habka dheefshiidka waxa la yidhaada calool oo wa bolsi sadexaad. Caloosha waxay leehaday muruqyo kuwaas oo kolba dhinac u wereejiya cuntada.Cuntadibay burburiyan. Xita halka waxa ku jira in ciida.

Cuntadi waxay noqota.cajiin maraqa. Maraqi kolkaasay u sii tabiya mindhicirka.

- Inaad lahaato calool wax calalisa way fiicantahay marka aanad lahayn ilko! Samir baa ka fekeray.

-Shimbiruhuna ilko ma le, Jenny baa tiri.

-Waa run laakiin waxa ay leeyihiin kiish iyo calool

- gooryaan iyo shimbir-calool iyo kiish ayay tiri Jenny.

Jenny baa ifisay. –Waa maxay shantan wareeg? Ayey tiri.

-Waa shan wadne, Hen baa yiri. – Waxa ay u eg yihiin shan wareegyo.

-Miyay leeyihiin san ay ka neefsadaan? Miyay leeyihiin sambab ay hawada ka qaataan?

-Maya malaha san ay ka neefsadaan, sambabna ma le.

Laakiin saw maaha in ay oksajiin helaan sideena oo kale.

Oksajiintu hawada iyo biyahaba way ku jirtaa.

-Ma kaluun baa?

-Maya ee daldaloolo yaryar ayay jirka ku leeyihiin. Markaas oksagiinta biyaha ku jirta ayay daldaloolada ka qaataan.Markaas dhiiga ayaa oksajiinta gaarsiiya qaybaha jirka.

Markaa biyaha way jecelyihiin?

-Haa waa in ay had iyo jeer qoyanaadeen.Haddii ay qalalaan way dhintaan.

-Gooryaan dhuleedku miyuu ku noolyahay saxarada?

-Maxay kula tahay adiga,Hen baa yiri.

-Iska dhaaf, Jenny baa tiri. – Waa maxay kubadaasi, iftiinkii bay ku ifisay guntin.

-Waa maskax. Gooryaanku wuxuu leeyahay maskax iyo neerfo yaal.

Dareemayaashiisa waxa uu ku gartaa qabowga iyo kulaylka, iftiinka iyo madowga iyo urta.Cuntada wanaagsanna wuu ku gartaa.Dhaqdhaqaaqa dhulkana wuu ku dareemaa haddii ay cidi u soo dhawaato.Haddii u dareemo waxa u soo dhawadayna wuu baxsadaa oo is qariyaa.

-Muxuu gooryaanku u leeyahay diilimahan? Samir baa weydiiyaya.

-Waa xubnaha u fududeeya in uu is kala bixiyo marna is ururiyo. Waxaad arki karta markay gooryaantu gurguuranyo. Wuu buuranada,dhuubnada,buurnada,dhuubnada.

-Miyaanu lugo lahayn?

-Maya, wuxuu leeeyahay burush. Xubinkasta oo jirkiisa ka mid ah wuxuu ku leeyahay sideed burush. Burushka ayu isku xejiya. Waxaana la dhahaa burushka gooryaank. dhuleedka.Haddii ay shimbiri soo weerarto oo ay afka ku qaadato waxa uu kaga dhagaa burushku dhanxanaga.Waxaana uu leeyahay muruqyo xoogle,laakiin shimbiraha ayaa marar ka xoog badiya.

-Gooryaan dhuleedka oo dhami miyay gudaha isu egyiin?Jenny baa waydiisay.

-Haa

-oo isku cuntana miyay jecelyihiin?

-Maya ee gooryaan kani wuxuu aad u jecelyahay caleenta ingagtay ee kasoo dhacda dhirta,xididada dhirta iyo dooga yara qalalan.Waxa uu cuntada u jiitaa luuqluuqyada godkiisa oo uu ku cunaa.Gooryaanka waxaa la dhaha gooryaan dhuleedkii weynaa.

Gooryaanada kale waxa ay cunaan oo ay jecelyihiin ciida.waxa ayna yihiin gooryaan dhuleedka dameeriga ah.

Samir baa hareerihiisa eeg eegay.

-Gooryaankani ma luuq kali ah ayu leeyahay?

-Haa hoosta hoose ayuu ku jiraa.Waxa uu gaadhi kara dhererkiisu illaa sadex meter.Darbiyadana waxa uu ku malaasaa candhuuftiisa iyo xaarkiisa.Markaasuu darbigu adkaada sida .Waxaanu jiri karaa sanada badan.Horena uma burburo, waxa aanu jiri karaa illaa 12sano sida cadadu tahay. Gooryaan dhuleedku waxa uu noolaankaraa illaa 8sano.Markaasi godkaa gooryaan cusub ayaa ku noolaan kara,waxa aanu dhisnaan karaa illaa 30 sano!

Waxa kale uu dhistaa qol uu ku nasto.Waxa aanu u seexdaa sida madax kutida oo kale. Inta aanu seexan waxa uu irrida iskaga xiraa caleemo oo aad u adkeeyo. Markaasuu jilaalka oo dhan hurdaa. Imminka waxa aynu ku joona qolkiisii nasashada.

Samir baa ilayskii ku ifiyay wax aad moodo buufin.

-Wa kuwa ukunti, Hen baa yiri. - Waka shahwadi, Hen ba yiri.

-Laba gooryaan inatay is ag jiifsadan ayay oo shahwad isi siiyaan. Labaduba Sidaa awgeed midba midka kale ayuu rimiyaa,oo waxay is waydaarsadaan shahwadda.Labadooduba waxa ay leeyihiin shahwad iyo beed.Sidaas ayay gooryaan yar yari u dhashaan.

-Waa maxay suunkan basaliga ahi?

-Suunkan basaliga ahi wuxuu sameeyaa buufin uu ku kaydiyo beedkiisa. Hen baa yiri. Buufinta waxaa la dhahaa kokong.

Gooryaanku buufinta ayuu iska rida, dhowr todobaad ka dib ayay dhashshaan gooryaan yaryari.

Gooyaan dhuleedkan weyn ee aynu aragnaa luuqluuqyada hoose ee godka ayuu isku fuulaya. Marka kokonger waxa yaalan dhulka.

Jenny way dibay u jiifsatay iyada oo aad ugu fiirsanaysa suunka basaliga ah.Markaasay dhacday iyado sababtu tahay xariga kabaha oo ay isugu joogsatay. Waxaanay ku dul dhacday gooryaankii.Waxaa ka dhacay okiyaaleheedii xidigta-kamarada ee iftiinka buluuga lahaa...Iftiinkii buluuga ahaa wuu iga dhacay, Jenny baa kor u tiri. – Aamus! Samir baa kor u yiri. Kor buu u qayliyay waayo Jenny ba kor bay u qaylisay.-Aamus!

Gooryaankii ayaa cabsaday markaasuu is duudubay oo godkii hoos u sii galay isaga oo xawli ku ordaya.Halkaasi ayuu ku qarsoomay. Hen, Samir, Jenny iyo Katt way daba koreen. Way adkayd. Meeshu waxa ay ahay sibibixna waanay oo kor ah. Laakiin luuqluuqyada godku kumayna soo dumin. Gidaaradu way adkaayeen. Samir wuxuu ku faraxsanaa in aanu isagu ugu dambayn, Katt baa ka dambaysay.

Kor bay godkii uga soo baxeen. Waxa ay arkeen xidigihii cirka.

Dooga dushiisa waxaa taagan xayawaan weyn oo qodxo dusha ku leh. Waa xayawaan hilibka jecel. –Waa xayawaan maroodiga leeg! Samir baa yiri. – Inaga ayaa yar yar Jenny baa hoos u tiri. Lama cunin. Waa xidig dhuleed wax kale ayay cuna. Wax kale uu aad u jecelyay.Ma malayn kartaa? Waxaad u malaysay wax dheer oo buni ah?

-Waaweynaada! Hen baa yiri. Way waawaynaadeen. Hen wuxu helay xidig-kamera okiyaalihi ee ilayska buluuga bixinayay.

Sadeex midh. Jenny kuweedi qolkii godka nasashada gooryaanka ayay kaga dhaceen..

Laga yaabaa in beri dambe cid hesho ayu jiri Samir. Mar dad dhulka qodayaan oo wax beerayaan.

Laga yaaba inu Lumbricus terrestris cusub inu helo, oo uu gashado, Jenny ba tiri.

Dabadeed habeenkii kuu yimaado oo xiidmahaaga ku ifiyaan!

-Maya maya qolkaygu wuu qalalanyahay mar kasta! Samir baa yiri. Hadda gurigii ayaynu tagayna.

Waanay sameeyeen sida. Xidig dhuleedki waxa u calaashanayay ,wadnayaal, kiish iyo calool,waanu faraxsana.

ሓሰኻ መሬት ሓሙሽተ ልቢ ኣለዎ።

ሕጂ ገለ ዘገርም ነገር ክትሰምዕ ኢኻ። ንሱ ኸኣ ብዛዕባ የኒን ሰሚርን ዝነግር ዛንታ እዩ። ንሳቶም ሰባት እዮም። ብዛዕባ ሄን ድሙን እውን ክትሰምዕ ኢኻ። ካበይ እዮም መጺኦም? ኣይንፈልጥን። ብሓደ መንኮርኩር ጠፈር ኣቢሎም እዮም መጺኦም። እቲ መንኮርኩር ጠፈር ልክዕ ከም ኩዕሶ ከቢብ እዩ ኔሩ። ብጥርሙዝ እዩ ተሰሪሑ። እቲ መንኮርኩር ጠፈር ብምግጫው! ኣብ ሓደ ገረብ ዓሊቡ። ዘገርም እዩ ኔሩ። ዝያዳ ዘገርም ካልእ ነገር ግን ኔሩ። እዚ ከኣ በቲ መንኮርኩር ጌሩ ዝመጸ ሄን ንኻልኦት ንኣሽቱ ክገብሮም ይኽእል ኔሩ። ብጣዕሚ ብጣዕሚ ንኣሽቱ። ክንዲ ኣብ ገዛ ናይ ሓሰኻ መሬት ዝኣትዉ ከንእሶም ይኽእል ኔሩ!

ሕጂ የኒ፣ ሰሚር፣ ድሙን ሄንን ኣብ ደገ ኣብ ጸልማት ኣብ ዝነበሩሉ እዋን ንዘጋጥሞም ነገር ክትሰምዕ ኢኻ። ዝኾነ ድምጺ ኣይነበረን።

-ሎሚ ምሸት ንኣሽቱ ክንከውን ኣለና ኢሉ ሄን። -ገለ ደስ ዘብል ነገር ክንርኢ ኢና። ንኣሽቱ ኩኑ ኢሉ!

ንኣሽቱ ኮይኖም። ክንዲ ጽፍርኻ ዝኣክሉ ንኣሽቱ ኔሮም። ወረግ ክንዲ ፍርቂ ጽፍሪ ናይታ ዝነኣሰት ጻብዕካ እዮም ኔሮም። የኒን ሰሚርን፣ ብልዕሊ ንኣሽቱ ስብርባራት ዕንጨይቲ ክሓልፉ መታን: ክሓኹሩ ኣድልዩዎም ኔሩ። ብቕድሚኦም ዓበይቲ ቡናዊ ኩርባታት ይርከቡ ኔሮም። -ክንክወል ኣለና ኢሉ ሄን። -ብድሕሪ እቲ ጽቡቕ ሓርኢ ክንክወል።

-ናይ ሓደ ሓርማዝ ሓርኢ ድዩ? ሰሚር ሓቲቱ። ሓደ ናይ ሰርከስ ሓርማዝ ከጉዋንፎ ኣይደለየን። ኣዝዩ ንእሽተይ እዩ ኮይኑ ዘሎ።

-ኣይኮነን: ናይ ሓሰኻ መሬት እዩ ኢሉ ሄን። -ናይ ሓደ ላምብራይከስ ዝተባህለ ዓቢ ሓሰኻ መሬት እዩ። ላምብራይከስ ቴረስትራየስ! ክንዲ ዳንጋኻ ክዓቢ ክነውሕ ይኽእል። ሓርኡ ናብ ደገ ደፊኡ ኣውጺኡዎ። ነዚ ኢና ክንርኢ ጸኒሕና። ሽሽሽ! ሕጂ ይመጽእ ኣሎ።

የኒ ዋላ ሓደ ክትርኢ ኣይከኣለትን ኔራ። ነታ ብድሕሪኦም ዝነበረት ዝጠመየት ቅንፍዝ እውን ኣይርኣየታን ኔራ። ናብቲ ሄን ዘመልክተሉ ዝነበረ ቦታ ትርኢ ኔራ። ኣብቲ ባይታ ጉድጓድ ኔሩ። ገለ ነገር ናብ ላዕሊ ወጺኡ። ገለ ነዊሕ፣ ሸሊሕን ቡናዊ ዝኾነን ነገር። ሓሰኻ መሬት እዩ ኔሩ። ኣብ መሬት ይንፉሓኽ ኔሩ። ኣብዚን ኣብትን ይድህስስ ኔሩ።

-ቆጽሊ እዩ ዝደሊ ዘሎ ኢሉ ሄን ቀስ ኢሉ። -ካብ ኣግራብ ዝወደቕ ቆጽለ-መጽሊ ክበልዕ እዩ ደልዩ ዘሎ። ካብ ዝወድቅ ዝጸንሐን ዝጠልቀየን ቆጽሊ መፍቶቱ እዩ። ክምሽምሽ ከሎ እዩ ዝያዳ ደስ ዝብሎ

-ዝመሽመሸ ክትብል ከለኻ እንታይ ማለትካ ኢኻ?

-ሓደ ቡናዊ ዝኾነነ ተሪር ዘይኮነን ሜለ ርኢኻ ዶ ትፈልጥ? ዝመሽመሰሸ እዩ። ዝተበላሸወ ። -ርኣዩ! ኣብቲ ሓደ ቆጽሊ ኣብቲ መተሓላለፊ ይስሕብ ኣሎ!

የኒ ነቲ ዓቢ ቆጽሊ ክጓትቶ ከሎ ርእያ። ቀስ ቀስ እናበለ። ሽዑ ተሰዊሩ።

-ንዑ ክንሰዕቦ ኢና ኢሉ ሄን።

-ኖ ኖ የመስግነካ ይትረፈኒ ኢሉ ሰሚር። -ናብ ገዛ ተመሊሰ መደቀሰይ ከተዓራሪ ኣለኒ። ኣዝዩ ደስ ዘብል እዩ። ደጊምኩም ክትፍትኑ ይግባኣኩም እዩ!

-ኣይተላግጽ ኢላ የኒ። ሽዑ ደድሕሪ ድሙን ሄን ናብቲ ጉድጓድ ነጢራ ኣትያ። ሰሚር በይኑ ኣብኡ ክተርፍ ኣይደለየን። ደድሕሪኦም ጎይዩ። ኣብ ውሽጢ እቲ ጉድጓድ። ኣብቲ ጸልማት።

ሰሚር ወዲቑ። ናብ ታሕቲ ከረውረው ኢሉ። ዝያዳ ንታሕቲ ። በእጋሩ ገለ ነገር ተንኪፉ። -ርእሰይ ኣይትርገጸኒ ኢላ የኒ እናሰሓቐት። ዝያዳ ንውሽጢ ከረውረው ኢሎም። ሰሚር ንሓደ ዝረኣዮ ፊልም ዘኪሩ። ሓደ ኣሊስ ኢን ወንደርላንድ ዝተባህለ ፊልም። ኣሊስ ኣብ ሓደ ኣብ ባይታ ዘሎ ጉድጓድ ዝወደቐት ጓል እያ ኔራ። ኣብኡ ድማ ዘገርም ዓይነት ዓለም ይርከብ ኔሩ።

ሽዑ ኣብ ታሕቲ በጺሖም። ሄን ነጻብዑ ኣብ ቅድሚ ኣፉ ጌሩዎ። ሄን ኣብ ኢዱ ኣርባዕተ መነጽር ሒዙ ኔሩ። ሰሚር ቅድሚ ሕጂ ነዚ ዝመሰል ነገር ርእዩ ኣይፈልጥን። ሓደ ተዋሂቡ። ናይ ጥርሙዝ መነጽር ኣይነበረን። ልክዕ ከም ክልተ ዓበይቲ ከዋኽብቲ ይመስል ኔሩ። ካሜራ ድዩ ኔሩ? ካብቲ መነጽር ሰማያዊ ብርሃን ይወጽእ ኔሩ። -እቲ ሓሰኻ ነቲ ሰማያዊ ብርሃን ኣየቅለበሉን ኢሉ ሄን።

ሰሚር ርእሱ ናብዝን ናብትን እናጥዋወየ የብርህ ኔሩ። ኣብ ውሽጢ ሓደ ነዊሕ ገላርያ እዮም ኔሮም። ኣብኡ ድማ እቲ ሓሰኻ መሬት ደቂሱ ቆጽሊ ይበልዕ ኔሩ። ዘገርም ነገር ሰሚር ውሽጢ ናቲ ሓሰኻ ክርኢ ይኽእል ኔሩ። በቲ ቆርበት ኣሕሊፉ ክርኢ ይኽእል ኔሩ! -ውሽጢ ናይቲ ሓሰኻ እርኢ ኣለኹ ሕሹኽ ኢሉ። -ውሽጢ ናይቲ ሓሰኻ እርኢ ኣለኹ!

-ውሽጢ ናይ ሰሚር ክርኢ እደሊ ኣለኹ! የኒ ስሒቓ። -ሎሚ ውሽጢ ናይ ሓሰኻ መሬት ጥራይ ኢና ክንርኢ ኢሉ ሄን።

ሰሚር ኣብሪሁ። -ገመድ፣ ዓረረን ግዕዝምን ድዩ ኣብ ውስጢ እቲ ሓሰኻ ዝርከብ? ኢሉ ሓቲቱ።

-ኣይኮነን ኣይኮነን ኢሉ ሄን።- ርኣዩ እቲ ሓሰኻ ኣፍ ኣለዎ። ስኒ ግን የብሉን። ኣብ ኣፉ ክሕይኽ ኣይኽእልን። ነቲ መግቢ ትም ኢሉ እዩ ዝውሕጦ።

-ደድሕሪ ኣፉ ግዝፍ ዝበለ ግዕዝም እርኢ ኣለኹ ኢሉ ሰሚር።

-ጎሮሮ እዩ ኢሉ ሄን። -እቲ ሓሰኻ ብዙሕ ስለዝበልዕ፣ ጎሮሮኡ ብምግቢ ይመልእ። ደድሕሪኡ ድማ ናብ ውሽጢ ይቕጽል።

-ሓደ ካልእ ገጂፍ ግዕዝም እርኣየኒ ኣሎ ኢሉ ሰሚር።

-እቲ ናይ መጀመርያ ብቋንቋ ኖርወጂኛ ክሩ እዩ ዝብሃል። ኢሉ ሄን። እዚ እቲ ናይ መጀመርያ ክፋል ከብዱ እዩ ። እቲ ምግቢ ድማ ኣብኡ ይልስልስ።

-እቲ ካልኣይ ከብዲ ይንቃሳቀስ ኣሎ ኢሉ ሰሚር። -ገለ ነገር ኣብ ውሽጢ ኣሎ ድዩ።

-ኣይኮነን፣ እቲ ዚሕይኽ ከብዲ እዩ ዝጫባበጥ ዘሎ። እዚ ጭንጭራ ይብሃል። እቲ ሳልሳይ ከብዲ እዩ። እቲ መሕየኺ ከብዲ ተሪር ጭዋዳ እዩ። ነቲ መግቢ ይሳባብሮ። ኣብኡ ቁሩብ ሑጻ ይርከብ እዩ። እቲ ምግቢ ድማ ናብ ሾርባ ይቅየር። እቲ ሾርባ ድማ ናብ ማዓንጣ ይቕጽል።

-መሕየኺ ከብዲ! ሰሚር ክሓስብ ጀሚሩ። -ስኒ እንተዘይብልካ ክትጥቀመሉ ዝከኣል ጽቡቕ ነገር!

-የዕዋፍ እንኮላይ ስኒ የብሎምን ኢላ የኒ።

-ጽቡቕ ኣለኺ። ግን ክሩን ጭንጭራን ኣለዎም።

-ሓሰኻ መሬትን ዓዓን- ክሩን ጭንጭራን ኢላ የኒ።

የኒ ኣብሪሃ። -እቲ ዝርኣየኒ ዘሎ ሓሙሽተ ቀለቤት እንታይ እዩ? ኢላ ሓቲታ።

-እዚ ሓሙሽተ ልቢ እዩ ኢሉ ሄን። -ሓሙሽተ ቀለቤት እዩ ዝመሰል።

ኣፍንጫ ኣለዎ ድዩ? ይትንፍስ ድዩ? ኣየር ዝመልእ ሳንቡእ ከ ኣለዎ ዶ?

-ኣይፋሉን ኣፍንጫ የብሉን፣ ኣይትንፍስን፣ ሳንቡእ እውን የብሉን። ግን ልክዕ ከማና ኦክስጂን የድዮ እዩ። ኦክስጂን ኣብ ኣየርን ኣብ ማይን ይርከብ እዩ።

-ዓሳ ድዩ?

-ኣይኮነን ኣብ ቆርበቱ ብዙሕ ንኣሽቱ ከፋታት ኣለዎ። ኣብ ማይ ድማ ኦክስጂን ይርከብ። እቲ ኣብ ማይ ዝርከብ ኦክስጂን በቲ ንኣሽቱ ከፋታት ኣቢሉ ብቆርበቱ ሓሊፉ ይኣቱ። እቲ ኣብ ኣካላቱ ዝርከብ ደም ድማ ነቲ ኦክስጂን ተማሊኡዎ ናብ ኣካላቱ ይኣቱ።

-ማይ ይፈቱ እዩ ማለት እዩ

-እወ ጠሊ የድልዮ እዩ። እንተነቒጹ ይመውት እዩ።

-ሓሰኻ መሬት ኣብ ምድረበዳ ይነብር ድዩ?

-ገምት ኢሉ ሄን

-ኣነ ኣይነብርን ኢለ እግምት ኢላ የኒ። -እቲ ኣብቲ ዘሎ ኩዕሶ እንታይ እዩ? ነቲ መነጽር፣ ኣብ ሓደ ጽዕድው ዝበለ ሕበጥ ኣብሪሃቶ።

-እዚ ሓንጎሉ እዩ። እቲ ሓሰኻ ሓንጎልን መትንታትን ኣለዎ። ዋዕን ዛሕልን፣ ብርሃንን ጸልማትን፣ ከለሊን ክሽትትን ይኽእል። ጽቡቕ ምግቢ ከለሊ እውን ይኽእል እዩ። ገለ ነገር ክክቀርቦ ከሎ እውን ነቲ ምንቅቓስ ከለልዮ ይኽእል እዩ። ሽዑ ነብሱ ቀልጢፉ ይስብስቦ እሞ፣ እናተንፍዋሓኽ ይሕባእ።

-ንምንታይ እዩ ሽራጥ ሽራጥ ዘለዎ ሰሚር ሓቲቱ።

-ብዙሕ ክፋላት ኢኻ ትርኢ ዘለኻ።እቲ ሓሰኻ ገለ ክፋላቱ ክመጦን ገለ ክፋላቱ ክስሕህቦን ይኽእል። ነዚ ድማ እቲ ሓሰኻ ንቕድሚት ክንፉሓኽ ከሎ ኢኻ ትርእዮ። ይረጉድ፣ ይቀጥን፣ ይረጉድ፣ ይቀጥን።

-እግሪ የብሉን?

-የብሉን። ስፓስላ እዩ ዘለዎ። ኣብ ነፍስ ወከፍ ክፋላቱ ሸሞንተ ስፓስላ ኣለዎ። በቲ ስፓስላ ኣቢሉ ድማ ኣትሪሩ ክሕዝ ይኽእል። ናይ ስፓስላ ሓሰካ እዩ። ሓንቲ ዑፍ መጽኣ ብመትኮባ ጌራ እንተሒዛቶ፣ እቲ ሓሰኻ ኣብ መተሓላለፊኡ ኣጽኒዑ ክለግብ ይኽእል። ተረርቲ ጭዋዳታት ኣለዎ። ኣብ ገለ ገለ እዋናት እታ ዑፍ ዝተረረት ትኸውን።

-ኩሉ ሓሰኻ መሬት ውስጡ ይማሳሰል ድዩ? ኢላ የኒ

-እወ

-ተማሳሳሊ መግቢ ድዮም ዝፈትዉ።

-ኣይኮነን። እዚ ሓሰኻ ዝቀምሰለ ቆጽሊ ገረብ፣ ቁሩብ ሱርን ኣብ ባይታ ዝርከብ ዝቀምሰለ ሳዕርን እዩ ዝያዳ ዝፈቱ። ነቲ ምግቢ ናብ መተሓላለፊያኡ ይወስዶ እሞ፣ ኣብኡ ኮይኑ ድማ ይበልዖ። እዚ ሓሰኻ ዓቢ ሓሰኻ መሬት ተባሂሉ ይጽዋዕ። ካልኦት ዓይነታት ሓሰኻ መሬት ሓመድ ምብላዕ ይፈትዉ። ናብ ውስጢ እናተሳሕቡ ይበልዑ። ሓሙኹሽታይ ሓሰኻ መሬት ከምኡ እዩ ዝገብር።

ሰሚር ከባቢኡ ተዓዚቡ።

-እዚ ሓሰኻ ሓደ መገዲ ጥራይ ድዩ ዘለዎ?

-እወ ሓደ ክሳብ ውሽጢ ዝዘልቕ መገዲ። ሰለስተ ሜትሮ ዕምቆት ክህልዎ ይኽእል። ነቲ መንደቕ ብምራቕን ሓርእን ጌሩ ይለኽዮ። እቲ መተሓላለፊ ድማ ተሪር ይኸውን። ንነዊሕ ዓመታት ድማ ክጽንሕ ይኽእል። ብቀሊሉ ቀልጢፉ ኣይበላሾን። 12 ዓመት ክጸንሕ ምርኣይ ልሙድ እዩ። እቲ ሓሰኻ ምናልባት ክሳብ ሸሞንተ ዓመት ክነብር ይኽእል ይኸውን። ሽዑ ይመወት። ብድሕሪኡ ድማ ካልእ ሓሰኻ ኣብቲ ቦታ ይነብር። ሓሓሊፉ 30ዓመት ዕድመ ክህልዎ ይኽእል።

ኣብ ታሕቲ ሓንቲ መዕረፊት ክፍሊ የዳሉ። ኣብኡ ድማ ከም ኣብ ሓደ ባዕቲ ዝድቅስ ድቢ፣ ንነዊሕ እዋን ክድቅስ ይኽእል። ቅድሚ ምድቃሱ ግና፣ ሓደ ቆጽሊ ገረብ ወሲዱ ነቲ መገዲ ይሓትሞ። ኣብ እዋን ክረምቲ ድማ ደንዚዙ ይድቕስ። ሕጂ ኣብታ መዕረፊት ክፍሊ ኢና ዘለና።

ሰሚር ኣብ ሓደ ንእሽተይ ባላንቺና ዝመስል ነገር ኣብሪሁ።

-ኣብኡ እንቋቁሖ ይርከበ ኢሉ ሄን። -ዘርኢ ተባዕታይ ውን ኣብኡ ኣሎ።

-ክልተ ሓሰኻ መሬት ጎኒ ጎኒ ደቂሶም ንሓድሕዲኦም ዘርኢ ተባዕታይ ይዋሃሃቡ። ክልቲኣቶም ዘርኢ ተባዕታይ ኣለዎም። ክልቲኣቶም እንቋቁሖ ኣለዎም። ዘርኢ ተባዕታይ ምስቲ እንቋቁሖ ይሕወስ። ሽዑ ሓደሽቲ ንኣሽቱ ሓሰኻታት ይፍጠሩ።

-እቲ ሮዛ ሕብሪ ዘለዎ ቁልፊ ኸ? የኒ ሓቲታ።

-እቲ ዚሕብሩ ቁልፊ፣ እንቋቁሖ ዝቕመጠሉ ከረጺት የዳሉ። ኢሉ ሄን። -እቲ ከረጺት ቆፎ ሓሰኻ ይብሃል። እቲ ሓሰኻ ነቲ ከረጺት ካብ ነብሱ የልግሶ። ድሕሪ ተወሰነ ሰሙን ንኣሽቱ ሓሰኻታት ናብ ደገ ይወጽኡ።

ሕጂ ንርእዮ ዘለና ዓቢ ሓሰኻ መሬት፣ ኣብ ታሕቲ፡ ኣብቲ መተሓላለፊ ይዋሰብ እዩ ዘሎ። ብኸምዚ ድማ እቲ ቆፎ ሓሰኻ ኣብ ሓመድ ወዲቑ ኣሎ።

የኒ ንቅድሚት ገጻ ኣድኒና። ነቲ ሮዛ ዚሕብሩ ቁልፊ ብጥንቓቐ ክትርእዮ ደልያ ኔራ። ሽዑ ወዲቓ። ላቺ ሳእና ተፈቲሑ ኔሩ።

ረጊጻቶ። ኣብ ልዕሊ እቲ ሓሰኻ ድማ ወዲቓ። ነቲ ካሜራን ኮኾብን ዝመስል ሰማያዊ ብርሃን ዘብርህ መነጽር ወዲቑዋ። ሰማያዊ ብርሃነይ የኒ ጨዲራ።- ሽሽሽ!!! ሰሚር ዓው ኢሉ ተዛሪብዋ። የኒ ዓው ኢላ ክትጭድር ከላ ሰሚር እውን ዓው ኢሉ ክጭድር ኔሩዎ። -ሽሽሽ!!!

እቲ ሓሰኻ ባህሪሩ። ነብሱ እናኣከበን እናመጠጥን ድማ ናብ ላዕላዋይ ክፋል ናይቲ መተሓላለፊ ደይቡ ብቅልጡፍ ተሰዊሩ። ፈጺሙ። ሄን፣ የኒ፣ ሰሚርን ድሙን ደድሕሪኡ ንላዕሊ ደይቦም። ኣጸጋሚ እዩ ኔሩ። ሸታሕታሕ የብል ኔሩ። ጸድፊ እዩ ኔሩ። እቲ መተሓላለፊ ግን ኣብ ልዕሌኦም ኣይፈረሰን። እቲ መንደቕ ጽኑዕ እዩ ኔሩ። ሰሚር ብድሕሪት ብዘይምንባሩ ሕጉስ ኔሩ። ድሙ ብድሕሪኡ ኔሩ።

ንላዕሊ ወጺኦም። ኣብ ሰማይ ዘለዉ ከዋኽብቲ ተርኣዩዎም። ኣብቲ ሳዕሪ እሾኽ ዘለዋ ዓባይ እንሰሳ ደው ኢላ ኔራ። ሓንቲ ስጋ ትፈቱ እንሰሳ። -ክንዲ ሓርማዝ ድማ ዓቢ ኢሉ ሰሚር ቀስ ኢሉ። -ንሕና ኢና ንኣሽቱ ኮይና ዘለና ኢላ የኒ ቀስ ኢላ። ኣይተበልዑን እታ ቅንፍዝ ካልእ ነገር ትበልዕ ኔራ። ካልእ ኣዝያ ትፈትዎ ዓይነት ምግቢ። ምናልባት ገሚትካ ትኸውን? ነዊሕን ቡናዊ ሕብሪ ዘለዎ ነገር ዲኻ ገሚትካ?

ዓቢ ኩኑ! ኢሉ ሄን ዓበይቲ ኮይኖም። ሄን ነቲ ኮኾብን ካሜራን ዝመስል ዝነበረ ሰማያዊ ብርሃን ዘብርህ መነጽር ወሲዱዎ። ሰለስተ። ናይ የኒ ኣብቲ ምዕረፊ ክፍሊ ናይቲ ሓሰኻ መሬት ወዲቑዋ ኣሎ። ገሊኣቶም ይረኽቡዎ ይኾኑ ኢሉ ሰሚር። ገሊኣቶም ኩዒቶም ዘርኢ ዝዘርኡ ሰባት።

-ምናልባት ሓደ ሓድሽ ላምብራይከስ ቴሬስታሪየስ ኣብ ዓይኑ ይገብሮ ይኸውን ኢላ የኒ።

-ሽዑ ለይቲ መጺኡ ኣብ መዓናጡኻ ክብርሃልካ እዩ።

-ኖ ኖ ኢሉ ሰሚር። መደቀሲየይ ኩሉ ሻዕ ኣዝዩ ኣዝዩ ንቑጽ እዩ። ሕጂ ንገዛና ንኺድ።

ከምኡ ድማ ጌሮም። እታ ቅንፍዝ ልቢ፣ ክሮን ጭንጭራን ትሕይኽ ኔራ። ጽቡቕ ድማ ይስምዓ ኔሩ።

tekst