tekst og lyd

Avskjedsgaven, kort fortelling

Avskjedsgaven

Det er snart vinter.

Samir og Jenny står ute og ser.

De ser på himmelen.

Det er tusenvis av stjerner.

Hen og Katt er der også.

– Jeg må si dere noe, sa Hen.

– Katt og jeg må reise hjem.

– Nei, ikke reis!

– Vi må se inni flere dyr, Sa Jenny

– Hen smilte og sa: – Vi må hjem.

Men kanskje vi skal ta en siste tur med romskipet?

Katt trykte på knappene i beltet sitt,

og de steg til værs.

Over dem var stjernene.

Under var det lys fra alle husene.

– Så mange mennesker! sa Samir.

– Ja, sa Hen. – Og de fleste vil gjøre gode

og kloke ting hvis de får lov.

Det er derfor vi kom hit.

– Hva mener du? Er det så mange

slemme hos dere, spurte Jenny.

– Nei, nei. Vi tenker på planeten vår.

Sola vår er rød.

Det som lever på planeten vår,

er ikke likt det som lever på jorda.

På vår planet passer alle på det som lever.

Men hvor lenge går det?

Vi reiser til andre planeter, fordi vi lurer på

hvordan det er der.

Er det liv?

Vi ser også i de store teleskopene våre.

Slik så vi dere.

– Har dere visst noe om oss, spurte Samir.

– Ja, vi har fulgt med på planeten jorda.

Vi har sett at dere har alt.

Vann, jord, stein, dyr, insekter,

Mennesker og fugler – alt.

Og den er veldig vakker.

Vi har lurt på:

Forstår menneskene hvor fin den er?

Vi så at dere to, Jenny og Samir, forstår.

Dere blir glade og begeistret

og vil vite mer.

Derfor kom vi hit.

– Forstår?

spurte Samir og Jenny på likt. – Forstår hva da?

– Jo, som forstår hvordan alt er nødvendig

og alt har en oppgave. Og som blir glad

og begeistret for å vite mer om det.

– Jeg hadde aldri trodd at meitemark

har lagd jorda på jorda, sa Jenny.

– Nettopp. Det er det jeg mener, sa Hen.

– Og at frø må få lov til å spire, sa Samir.

– Alt henger sammen med alt, sa Hen.

– Nå skal vi hjem og fortelle at på jorda er det mennesker som forstår det som er viktig å forstå.

– Det er ikke bare oss, sa Jenny.

– Klassen vår, sa Samir.

– Og mange andre, sa Jenny.

Plutselig hørte de en ukjent stemme.

Det var Katt!

De hadde aldri hørt Katt snakke.

– Vi takker dere, sa Katt.

– Dere skal få en gave.

Katt holdt et skrin i hendene.

Det så ut som sølv og gull og perler og diamanter.

Katt styrte romskipet ned mot bakken.

De tok farvel enda en gang.

Det var trist.

Romskipet lettet.

Hen og Katt vinket og forsvant.

Der sto Jenny og Samir, aleine i mørket.

– Vi må åpne skrinet!

De løftet lokket forsiktig opp.

De kunne ikke se hva det var.

Det gnistret og lynte og lyste.

Øynene ble blendet av lys.

Så kunne de se.

Hva var det?

Ei kule?

Et sukkertøy?

Et smykke?

De tok det ut. Forsiktig.

Kjente på det og snudde på det.

Luktet.

Jenny så på Samir.

Samir så på Jenny.

Det datt ut av dem, – samtidig:

– FRØ?

يوم وداع هين وكات

قريبا يحل فصل الشتاء.

جيني وسمير يقفان في الخارج وينظران.

ينظران إلى السماء.

هناك آلاف النجوم.

هين وكات موجودان هناك أيضا.

سأقول لكم شيئا. قال هين.

أنا وكات علينا أن نعود إلى وطننا.

ـ لا ، لاتسافروا! لم نر بعد العديد من الحيوانات.قالت جيني.

ـ تبسم هين وقال: علينا العودة إلى وطننا لكن ربما نقوم برحلة أخيرة بمركبتنا الفضائية؟

ضغطت كات على زر في حزامها.

ثم بدأوا في الصعود نحو الأعلى

فوقهم كانت النجوم.

في الأسفل شاهدوا الأضواء المشعة من المنازل.

ـ قال سمير: ياله من منظر جميل. أعداد كثيرة من البشر !

ـ نعم، قال هين. الأغلبية يريدون القيام بأعمال جيدة وأشياء مفيدة، إن منحوا الفرصة.

لهذا جئنا إلى هنا.

ماذا تقصد؟ أيوجد عندكم سيؤون كثر؟ تساءلت جيني.

لا،لا. الأمر يتعلق بكوكبنا.

شمسنا حمراء.

الذين يعيشون في كوكبنا لايشبهون اولئك الذين في كوكبكم.

في كوكبنا الكل مهتم فقط بالكائنات الحية.

لكن إلى متى تستمر ؟

نسافر إلى كواكب أخرى، لأننا نتساءل عن :

كيف هو الوضع هناك؟

هل هناك حياة؟

نستعمل منظارنا الكبير لمشاهدة الأشياء.

لهذا تمكنا من مشاهدتكم.

ـ سأل سمير: هل كنتم تعرفون شيئا عنا؟

نعم، لقد تتبعنا كوكب الأرض.

لقد رأينا أنكم تملكون كل شيء. الماء، التراب، الحجارة، الحيوانات، الحشرات، الإنسان،الطيور. ـ كل شيئ.

كلها رائعة وبديعة.

هل يوجد من الناس على كوكب الأرض من يفهم هذا جمال ؟

رأينا أنكما أنتما جيني وسمير قد فهمتما.

أنتما تشعران بالسعادة ومتحمسان لمعرفة المزيد.

لهذا جئنا هنا.

ـ فهمنا؟ تساءل سمير وجيني في نفس اللحظة.

ـ ماذا فهمنا ؟

ـ نعم، فهمتم كيف أن كل شيء مهم وضروري، وأن كل كائن له وظيفة.ويشعر بالسعادة

ومتحمس لمعرفة المزيد عن ذلك

ـ قالت جيني: لم أكن أتوقع أبدا أن دودة الأرض

تصنع التراب في الأرض.

تماما، هذا ماقصدته بالضبط، قال هين.

ـ وأن البذرة لها الحق في التفتح. قال سمير

الكل مرتبط مع بعض، قال هين.

ـ الآن علينا العودة إلى كوكبنا لنخبرهم أن في كوكب الأرض يوجد أناس يفهمون الأشياء المهمة التي ينبغي فهمها.

ـ لسنا نحن فقط من يفهم. قالت جيني.

ـ زملائنا في الصف كذلك، قال سمير.

ـ وآخرون كثيرون، قالت جيني.

فجأة سمعوا صوتا غريبا.

إنه صوت كات!

لم يسمعوا كات تتحدث من قبل.

ـ نشكركم، قالت كات.

ـ سنعطيكم جائزة.

كانت كات تمسك صندوقا بيديها.

وكأنه من الفضة والذهب، واللؤلؤ والمرجان.

قامت كات بتوجيه المركبة نحو الأرض، وودعوا بعضهم مرة أخرى.

إنها لحظة حزينة.

بدأت المركبة الفضائية في التحرك.

هين وكات لوحوا لهم كذلك، ثم إختفتوا.

ظل سمير وجيني واقفان في الظلام.

ـ علينا فتح الصندوق!

رفعوا الغطاء بحذر.

لم يتمكنوا من رؤية مابداخله.

تصاعد شرر لمع برق وأضاء نور.

فقدوا الرؤية من شدة الضوء.

ثم إستطاعوا الرؤية.

ماهذا؟

هل هي كرة؟

هل هي حلويات؟

أم هي مجوهرات؟

أخرجوها بحذر.

تحسسوها وقلبوها وشموها.

جيني نظرت إلى سمير

سمير نظر إلى جيني

سقطت من أيديهم. ـ في نفس اللحظة:

ـ بذرة؟

النهاية

Hadyadi nabadgelyaynta ee ka socotay Hen iyo Katt

Mardhow waa jiilaal.

Samir iyo Jenny banaanka ayey taaganyihiin oo fiirinayaan.

Waxa ay eegayaan samada.

Kumayaal xidiga ah ayey arkaan.

Hen iyo Katt na way la joogaan.

-Waa in aan wax idiin sheegaa ayuu yiri, Hen.

-Katt iyo anigu gurigayagii ayaanu u safraynaa.

Maya ha safrina!

-Waa in aan fiirinaa gudaha xayawaano kale, ayay tiri Jenny.

- Hen intuu ilka cadeeyay ayuu yiri: -Waa in aan gurigayagii tagno, laakiin mala waa in aynu socdaalkii ugu danbeeyey qamrasanaaciga ku gallo?

Katt waxay riixday batanka suunkeeda ku yaal, korbaanay u kaceen. Iyaga waxa ka koreeyey xidigaha.

Waxa ka hooseeyey iftiinkii ka imanayey guryaha oo dhan.

- Dad badan! Ayuu yiri Samiir.

- Haa, ayuu yiri Hen.

- Intooda badanina waxa ay samaynayaan wax wanaagsan iyo wax caqli gal ah haddii ay sharci u helaan.

Sidaa darteed ayaanu halkan u nimid.

- Maxaad uga jeedaa? Ma dadka xunbaa idinku badan, ayey weydiisay Jenny.

- Maya maya. Waxan sheegayaa meerahayaga.

Qorraxdayadu way gaduudantahay.

Noolaha ku nool meerahayagu, lama mid aha ka ku nool dhulka.

Meerahayaga cid kastaa waxa ay ilaalisaha waxa nool.

Laakiin ilaa goortee socotaan?

Waxan safar ku tagnaa meerayaasha kale, waayo waxaanu la yaabanahay sida ay halkaasi tahay.

Nololi maka jirtaa?

Waxa kale oo aan ku eegnaa xugqadahayaga waaweyn.

Sidaa ayaanu idinka idinku aragnay.

Wax ma naga ogaydeen anaga, ayuu weydiiyey Samiir.

- Haa, Waanu la soconay meeraha dhulka. Waxanu aragnay in aad wax kasta haysataan. Biyo, carro, dhagax, xayawaan, cayayaan, dad, shimbiro. – Wax kasta. Aadna wuu u qurux badanyahay.

Waxan la yaabanayn:

Ma fahansanyihiin dadku quruxda uu leeyahay dhulku?

Waxa aanu aragnay labadiina Jenney iyo Samir inaad fahansantihiin.

Waad ku farxdeen oo u riyaaqdeen si aad uga ogtaan wax kas ii badan inta.

Sidaa darteed ayaanu halkan u nimid.

- Fahanaa? Ayey mar wada yiraahdeen Samir iyo Jenny. – Maxaan fahannaa?

- Sidaad å fahantaan wax kastaa sida ay muhiimka u yihiin iyo sida wax kastaa howl u hayo. Ee aad ugu faraxdeen uguna riyaaqdeen si aad wax badan uga ogaataan.

- Weligay ma rumaysnay in gooryaan dhuleedku carro dul dhigo dhulka, ayey tiri Jenny.

- Waa sidaa. Taasaan u jeeday, ayuu yiri Hen.

- Oo iniintu waa in ay fursad u heshaa inay biqisho, ayuu yiri Samir. Waxa kastaa xiriir ayey leeyihiin oo way isku xiran yixiin, ayuu yiri Hen.

- Hadda waa in gurigayagii aanu tagno oo u sheegno dhulka inay joogaan dad fahmaya waxa muhiimka ah ee ay tahay in la fahmo.

- Annaga oo keli ah maaha, ayey tiri Jenny.

- Fasalkayaga, ayuu yiri Samiir.

- iyo Qaar kaloo badan, ayey tiri Jenny.

Si lama filaan ah ayey waxay u maqleen cod.

Waa Katt!

Waligood may maqal Katt oo hadlaysa.

- Waan idiin mahad naqaynaa, ayey tiri Katt.

- Waxa aanu idin siinaynaa hadiyad.

Katt waxay haysay shaashad.

Waxa ay u ekayd qallin dahab, luul iyo dheeman.

Katt qabra sanaacigii dhulka ayey hoos ugu soo dejisay.

Nabad gelyo ayey mar kale ku yiraahdeen.

Waxay ahayd murugo.

Qabrasanaacigii wuu kacay.

Hen iyo Katt gacmaha ayey haadiyeen waanay libdheen.

Jenny iyo Samiir kaligood ayey taagnaayeen mugdigii.

- Waa in aan furraa shaashadda!

Daboolka ayey si taxadir leh uga qaadeen.

Way arki waayeen waxa ay tahay. Way dhalaalaysay, birqaysay oo iftiimaysay.

Indho madoobaad ayaa ku dhacay iftiinka dartii.

Kabacdi way arkeen.

Maxay ahayd?

Ma goobo?

Ma mac maacaan?

Ma waxa dumarku isku qurxiyaan?

Si taxadir leh ayey banaanka u soo saareen.

Way taabteen oo gedgediyeen oo ursadeen.

Jenny waxay fiirisay Samir.

Samir waxa uu fiiriyey Jenny. Isku mar ayaa afkooda waxa ka soo baxay:

- INIIN?

Dhamaad

ካብ ሄንን ድሙን ዝተዋህበ ናይ መፈላለዪ ህያብ

ክረምቲ ቀሪቡ ኣሎ።

ሰሚርን የኒን ኣብ ደገ ደው ኢሎም ይርእዩ ኣለው።

ነቲ ሰማይ ይርእዩ ኣለው።

ኣሽሓት ከዋኽብቲ ይርኣዮም ኣሎ።

ሄን ድሙን እውን ኣብኡ ደው ኢሎም ኣለዉ።

-ገለ ነገር ክነግረኩም እደሊ ኣለኹ ኢሉ ሄን።

-ድሙን ኣነን ናብ ቦታና ክንምለስ ኣለና።

-ኖ… በጃኻትኩም ኣይትመለሱ።

-ብዙሓት እንሰሳታት ክንርኢ ንደሊ ኢና ኢላ የኒ።

ሄን ፍሽኽ ኢሉ -ክንምለስ ኣለና።

-ግን በቲ መንኮርኩር ጌርና ናይ መወዳእታ ጉዕዞ ክንገብር ንኽእል ኢና።

ድሙ ነቲ ኣብቲ ተኸዲንዎ ዘሎ ቁልፊ ዘሎ ገለ መልጎም ክተናኽፍ ጀሚሩ።

ንላዕሊ ድማ ሓፍ ኢሎም።

ልዕሌኦም ከዋኽብቲ ይርኤ ኔሩ። ብታሕቲ ከኣ ካብ ብዙሕ ገዛወቲ ዝመጽእ ብርሃን ይርኤ ኔሩ። -ብዙሓት ሰባት!! ኢሉ ሰሚር።

-እወ ኢሉ ሄን። -እቶም ዝበዝሑ ከኣ፣ ጽቡቕን ጥበብ ዘለዎ ነገርን ክገብሩ እዮም ዝደልዩ ዕድል ተረኺቦም።

ብኸምዚ ኢና ድማ ናብዚ መጺእና።

-እንታይ ማለትካ እዩ? ብዙሓት እኩያት ሰባት ኣብ ናትኩም ቦታ ኣለዉ ድዮም የኒ ሓቲታ።

-ኣይፋሉን። ንሕና ንፕላኔትና ንግደሰላ ኢና።

ጸሓይ ናትና ቀያሕ እያ።

እቲ ኣብ ናትና ፕላኔት ዝነብር ልክዕ ከምቲ ኣብ መሬት ዝነብር ኣይኮነን።

ኣብ ናትና ፕላኔት ኩሉ ነቲ ህይወት ዘለዎ ነገር ይካናኸኖ እዩ።

ግን ንክንድምንታይ እዋን ይቕጽል?

ናብ ካልእ ፕላኔታት ንገሸሉ ምኽንያት፣ ነቲ ኣብ ካልእ ቦታ ዘሎ ኩነታት ክንፈልጥ ስለ ንደሊ ኢና።

በቲ ዘሎና ዓበይቲ ቴሌስኮፓት ኣቢልና እውን ክንርኢ ንኽእል ኢና።

ከምቲ ንዓኻትኩም ዝረኣናኩም።

-ብዛዕባና ትፈልጡ ኔርኩም? ሰሚር ሓቲቱ።

-እወ ንመሬት ንነዊሕ እዋን ክንዕዘባ ጸኒሕና።

ኩሉ ነገር ከምዘልኩም ድማ ርኢና ኢና።

ማይ ፣ ሓመድ፣ እምኒ፣ ሓሸራታት፣ ደቅ ሰባት፣ የዕዋፍ፣ ኩሉ።

ኩሉ ድማ ጽቡቕ እዩ።

ግን ሰባት መሬት ክንደይ ጽብቕቲ ከምዝኾነት ይርድኡ ድዮም ዝብል ሕቶታት ኔሩና። ክልቴኹም የኒን ሰሚርን ድማ ከምትርድኡ ርኢና ኔርና።

ትሕጎሱን ትምሰጡን ፣ ዝያዳ ክትፈልጡ ድማ ትደልዩን ኢኹም። ብኸምዚ ኢና ናብዚ ዝመጻእና።

-ንርዳእ? የኒን ሰሚርን ኣብ ሓደ እዋን ሓቲቶም። -እንታይ ኢና ንርዳእ?

-እወ ኩሉ ነገር ብኸመይ ኣገዳሲ ከዝኾነን ኩሉ ነገር ነናቱ ዕማም ከምዘለዎን ትርድኡ።

ብዛዕባ እዚ ዝያዳ ክትፈልጡ ድማ ትህንጠዩን ሕጉሳት ትኾኑን።

-ሓሰኻ መሬት ኣብ ሓመድ ሓመድ የዳሉ ኢለ ገሚተ እኳ ኣይፈልጥን ኔረ ኢላ የኒ።

-ርግጽ፣ ነዚ እየ ክብል ዝጸናሕኩ! ኢሉ ሄን።

-ዘርኢ ክቦቁል ክንሕድጎ ከምዝግባእ እውን ኢሉ ሰሚር።

-ኩሉ ምስ ኩሉ ዝተታሓሓዘ እዩ ኢሉ ሄን።

-ሕጂ ናብ ቦታና ተመሊስና ነቶም ኣብኡ ዘለዉ፡ ኣብ መሬት ነቲ ኣገዳሲ ዝኾነ ነገር ዝርድኡ ሰባት ከምዘለዉ ክንነግሮም ኢና።

-ንሕና ጥራይ ኣይኮናን ኢላ የኒ

-ኣብ ክፍልና ዘለዉ መማህርትና እንኮላይ ኢሉ ሰሚር።

-ብዙሓት ካልኦት እውን ኢላ የኒ።

ሃንደበት ቅድሚ ሕጂ ሰሚዖሞ ዘይፈልጡ ድምጺ ሰሚዖም።

ድሙ እዩ ኔሩ።

ድሙ ክዛረብ ፈጺሞም ሰሚዖም ኣይፈልጡን።

-ነመስግነኩም ኢሉ ድሙ።

-ሕጂ ህያብ ክትወሃቡ ኢኹም

ድሙ ኣብ ኢዱ ሓደ ሳጹን ሒዙ ኔሩ።

ብሩርን ወርቅን ዕንቊን ኣልማዝን ድማ ይመስል ኔሩ።

ድሙ ነቲ መንኮርኩር ጠፈር ናብ ታሕቲ ናብ ባይታ ገጹ ዘዊሩዎ።

ሽዑ ክሳናባበቱ ጀሚሮም።

ዘሕዝን እዩ ኔሩ

እቲ መንኮርኩር ጠፈር ሓፍ ኢሉ።

ሄን ድሙን ኣእዳዎም እናወዛወዙ ተሰዊሮም

የኒን ሰሚርን ኣብኡ ደው ኢሎም በይኖም ኣብ ጸልማት ተሪፎም።

-ነቲ ሳጹን ክንከፍቶ!

ነቲ መዕጸዊ ናይቲ ሳጹን ቀስ ኣቢሎም ከፊቶሞ።

እንታይ ከምዝኾነ ክርእዩዎ ኣይኽእሉን ኔሮም

የብለጭልጭ፣ የንጸባርቕን የብርህን ኔሩ።

ብሰንኪ እቲ ብርሃን የዕንቶም ዓዊሩ።

ሽዑ ክርእዩ ጀሚሮም

እንታይ እዩ ኔሩ?

ዓረር ድዩ?

ካራሜላ ድዩ?

ጌጽ ድዩ?

ኣውጺኦሞ። ብጥንቃቐ።

እናተናከፉ ገምጢሎሞ

ሸቲቶሞ

የኒ ንሰሚር ጠሚታቶ።

ሰሚር ንየኒ ጠሚትዋ

ክልቲኦም ኣብ ሓደ እዋን ዘረባ ሞሊቁዎም

ዘርኢ?

ተዛዚሙ

tekst